Lena Mellin vet verkligen inte hur en partikongress fungerar

Det börjar bli allt jobbigare att titta på spillrorna av det som en gång var svensk politisk journalistik. Nostalgiskt kan man drömma sig tillbaka till en tid då politiska journalister var insatta i sina ämnen. Eller i alla fall greppade ett minimum av hur politiken fungerar.

Det är länge sedan politikbevakningen här i landet höll måttet. Det blir smärtsamt tydligt när man läser Lena Mellins analys inför Liberalernas stämma i Aftonbladet.

Till hösten håller Liberalerna stämma i Västerås. Valda ombud från hela landet träffas för att diskutera, kompromissa och rösta om partiets politik och vilka som ska företräda det. En sak man gör på partistämmor är att välja partiordförande.

Riksdagsledamoten och tidigare EU-ministern Birgitta Ohlsson har valt att utmana sittande partiledaren Jan Björklund. Helt orimligt, tycker Lena Mellin, politisk kommentator på Aftonbladet:

Men värst är inte självupptagenheten utan bristen på respekt för spelets regler. Jan Björklund är vald till partiordförande vare sig Birgitta Ohlsson tycker om det eller inte.

Hon brister alltså även i respekt mot Liberalernas medlemmar. Visserligen var de inte inblandade i valet av Björklund men väl i valet av de ombud som röstade på Björklund 2015.

Men vänta lite här va? Att en partimedlem, som inför partikongressen, ställer upp i val mot den sittande partiledaren för att hon tycker att hon själv vore ett bättre alternativ – det är inte bristande respekt för spelets regler. Det är raka motsatsen.

Birgitta Ohlsson spelar exakt enligt reglerna. En partiledare väljs inte på livstid,  i ett parti får man föreslå att han byts ut. Svåra saker för en tidning att hålla koll på, kanske.

Det här är inget att vara upprörd över, istället ska vi vara imponerade av att Aftonbladet ger en ärlig chans även för människor med bristande kunskaper att kunna bli politiska kommentatorer. Storsint!

Det svenska politiska rapporteringen är full av den här sortens journalistiska traineejobb, så till den milda grad att de börjar tränga undan så kallade riktiga jobb.

Inför Miljöpartiets kongress i maj kunde vi läsa hos SVT att partiet beslutat att man ville inrätta en fredsminister, trots att att det bara var ett förslag från några medlemmar – som rentav röstades ner på förra kongressen. Och Expressen skrev på samma tema att Miljöpartiet krävde omröstning om EU-medlemskapet. Även det ett enskilt förslag. Som röstades ner. Precis som på förra kongressen.

När Socialdemokraterna höll kongress i påskas skrev Expressen om en ”intern revolt mot Löfven” för att Västra Götalands partidistrikt hade försökt övertyga partistyrelsen att gå på deras linje i frågan om vinst i välfärden. Alltså exakt det en kongress går ut på.

Och måndagen därpå följde Expressen upp med att regeringen inte tänkte skjuta till ännu ännu mer pengar till polisen efter attentatet i Stockholm – som skedde på fredagen. De tror alltså att man stuvar om en statsbudget några dagar innan den ska presenteras för riksdagen. Men så tar ju också Expressen in lobbyister för att skriva artiklar om statsbudgeten, så det är kanske inte så märkligt.

Lägg på mer eller mindre skönlitterära tramsskandaler om politiker som köpt ett glas vin för SJ-poäng i restaurangvagnen, avslöjanden av saker som aldrig varit hemliga och en aldrig sinande ström av överdrivna och feltolkade opinionsmätningar så börjar man förstå varför människor inte alltid har så bra koll på politik.

Det här ger oss felinformerade medborgare och makthavare som bryr sig mer om yta än om politiskt innehåll.

kommentarer